Området

Birger Lindberg är arkitekten som ritade hus 1, 2, 4, 6, 8 och 10 på Backvägen.

Våra två hus byggdes 1953; 4 och 6 något tidigare; 8 och 10 byggdes 1954. Sture Frölén ritade Backvägens övriga hus som byggdes under samma tidsperiod.

Råsunda

Ny stadsplan
Kommunaltekniska byrån i Stockholm upprättade en grundkarta för Råsunda och utarbetade 1907 års stadsplan. I december 1907 bildades Råsunda Förstadsaktiebolag. Under första världskriget låg tomtförsäljning och byggverksamhet i stadsdelen nere. Med tiden uppstod behov av en ny och utvidgad stadsplan. Efter en lång och segsliten hantering godkändes 1934 ett stadsplaneförslag som utarbetats av länsarkitekt Edvin Stenfors. Stadsplanebestämmelserna för Råsunda municipalsamhälle i Solna socken fastställdes av Kungl. Maj:t den 9 februari. Såväl flerbostadshus som villor ingick i planen.

Vid denna tid hade funktionalismen slagit igenom och planen är till stor del influerad av de nya idéerna. Stenfors föreslog att de nya hyreshusen skulle byggas som lameller, utan mörka innergårdar men med riklig tillgång på sol och grönska. Bostäderna skulle till stor del samlas i hus på 4-5 våningar, vilket skulle ge gott om utrymme för naturparksområden. Villorna förlades till det södra villaområdets yttre partier, den plana marken vid Råstasjöns södra strand samt de skogsklädda sluttningarna mot denna sjösida. Åren 1934-39 följde en utbyggnadsperiod i enlighet med den nya planen.

Stadsdelens folkmängd, som under årtiondets första hälft legat stilla kring ca 4 500 personer, ökade under dess andra hälft till ca 6 600. Råsunda var 1939 det samhälle i landet där det producerades flest lägenheter efter de tre största städerna. Andra världskriget kom emellertid att medföra svårigheter att få tag i material och personal.

De flerbostadshus som under 1930- och 40-talen byggdes i västra Råsunda enligt 1934 års stadsplan är orienterade vinkelrätt mot Råsundavägen. De har ett större husdjup än Råsundas äldre hyreshus och innehåller till klart övervägande del enkelsidiga lägenheter. De är alltså s k tjockhus. Funktionalismens ideal har således inte tillåtits slå igenom fullt ut. En parallell skulle kunna vara husen runt Tessinparken på Gärdet i Stockholm, byggda efter Arvid Stilles av samtiden kritiserade stadsplan. En annan parallell är de funkishus som ligger uppradade med gavlarna mot Norr Mälarstrand.

Råsunda municipalsamhälle firade 25-årsjubileum 1936. I samband med detta skänkte Råsundabolaget monumentaltrappan mellan Stråket och Råsunda torg till samhället.

Flerbostadshus
Funktionalismens ideal hus i park förverkligades således i viss utsträckning invid den gamla stenstadens gränser. Det var kvarteren väster, öster och söder om den gamla stenstaden som togs i anspråk, d v s Enen, Kastanjen, Fyrväpplingen, Regeln, Portalen och Branten, m fl. Man kompletterade även äldre kvarter som Oxeln, Almen, Granen, Lönnen och Nyckeln.

Villor
Råsunda Förstads AB genomförde en livlig försäljning av villatomter. Under första delen av årtiondet fortsatte förtätningen och utbyggnaden av det södra villaområdet, speciellt i kvarteren Tjädern, Orren, Skatan och Blåklinten utefter Björkvägen.

I 1934 års nya moderniserade stadsplan för Råsunda anges i paragraf 11 att inom stadsplaneområdet må byggnad uppföras av trä utom på område där byggnad med tre eller flera våningar får uppföras. Under årtiondets andra hälft kom byggandet igång även i Råsundas norra villaområde, där det fanns ett mindre antal äldre villor. Villorna i kvarteret Kantarellen, på bergssluttningarna mot Råstasjöns strand och längs Sjövägen började uppföras. Även i det södra villaområdet, som redan innehöll ett större antal villor, byggdes nu mycket. Där uppfördes nu hus framför allt i de något mer perifera delarna, som i kvarteret Fyrväpplingen.

Byggnadsingenjören Elis T Pålskog fick i uppdrag att rita många av villorna. I kvarteren Kantarellen och Fyrväpplingen har han ritat samtliga, däribland en till sig själv. Kantarellen, Fyrväpplingen, Sippan och delvis Tjädern och Skatan är exempel på hela kvarter som nästan helt präglas av den variant av Medelhavsinspirerad tidig funktionalism, med stora altaner och rader av franska fönster, som Pålskog arbetade i på 1930-talet.

Villorna i Råsunda uppfördes i privat regi av enskilda personer. Ibland hände det att en byggmästare köpte flera tomter, som han sedan bebyggde med likartade hus för försäljning.

Det nya fotbollstadion invigdes 1937. Den uppfördes i funkisstil och på samma plats som sin föregångare.

Läs mer om Solnas bebyggelse 1930, 1940 och 1950 här.